UPPLAND 1

Om gudarna
Oden
Oden hette den högsta guden i den gamla nordiska religionen.
Han bodde i borgen Valhall, dit döda krigare kom. I Valhall åt de kött av grisen Särimner. Den slaktades varje kväll och återuppstod varje morgon.

Oden var vis och allvetande. Till sin hjälp hade han två korpar, Hugin och Munin, som flög runt i världen och samlade information. Han red på Sleipner, som var en häst med åtta ben, och till sällskap hade han två vargar, Gere och Freke.
Oden hade bara ett öga. Det andra hade han offrat för att få dricka vishet ur jätten Mimers brunn.

Oden var en gud för hövdingar och krigare. Vanliga människor bad hellre till åskguden Tor eller fruktbarhetsguden Frej.

Tor
Tor var tillsammans med Oden den viktigaste guden i den gamla nordiska religionen. Tor var stor och stark men beskrivs ibland som lite trögtänkt. Han var ständigt upptagen med att slåss mot gudarnas fiender jättarna. Hans vapen var en fruktansvärd hammare, Mjölner, som alltid kom tillbaka när han kastat den. Avbildningar av denna blev en motsvarighet till kristendomens kors. Tor åkte i en vagn dragen av två bockar. Människor på den tiden trodde att åskan var bullret från Tors vagn när han var ute och åkte.